Mår så illa

Hej bloggen.

Jag är så trött. Och något så fruktsvärt moster-kär. Ringer henne ca varje dag och åker dit och bara kramas. I lördags var det minnesstund för Robin och jag tyckte bara det var fint och mysigt då. Men fy fan vad jag mår dåligt nu. Mina släktingar mår dåligt, min familj mår dåligt, jag mår dåligt. Fan vad det här är jobbigt. Jag orkar inte. Idag pratade moster och jag som mest ingående på ämnet än vad vi någonsin gjort innan. Vad jag vet, minns inte första veckan i princip alls. Men jag orkar inte. Tårarna bara sprutar på mig och jag har sån ångest. Kan jag bara få leva om mitt liv och krama honom varje dag? Snälla.

Till dig min älskade, saknade ängel. <3